I ett litet samhälle känner man ju igen varandra!
Jag känner dock inte igen någon nere i byn;-)
Joo...någon enstaka:-)
Det är ju på både gott och ont.
Men idag fick jag frågan hur det var med mig,om jag mådde bättre och blivit friskare?!
En person som jag känner till,inte träffat sedan någon gång i december.
Först blir man lite snopen...sen blir man ju faktiskt glad-att människor bryr sig om en:-)
Det var samma på nyårsafton,då fick Stefan frågan hur det var med mig!

Själv börjar jag tro att jag inte kommer bli frisk,börjar till å med oroa mig att set är något allvarligt!
Två dagar kvar med penicillin,har fortfarande ont i halsen och har daglig migrän?!
F.U.C.K
Så ska det sjutton inte vara!!!

Nu försöka lägga Joel.
Göra ett nytt försök på försäkringskassan som nästa gjorde mig gaaaalen imorse!
Lina har klätt av sig alla kläder och sitter på köksbordet?!vafan?????!!!!

Testar vi ngt nytt!!!

Som uppstår när mannen bredvid mig i sängen ynkar:Jag tror jag håller på att bli sjuuuuk!
Nej,nej,nej och åter nej!
Omöjligt!!!
Klart att Stefan får vara sjuk,inte så!
Men inte förns jag har blivit frisk!!!!

Lina till dagis.
Hästar med täcken i hagen.
Hund race i köket.
Sista kaffe muggen på intag.
Jag TROR,att jag känner mig lite bättre idag!!!
Ögonen var INTE igen murade imorse!!!:-)

Skicka tillbaka en tröja idag.
Köpa hästfoder och kattmat.
Posta ett brev.
Hämta Lina på dagis!

Riva mer på väggen i eftermiddag/kväll efter stallet.

Har en glad skit på golvet i köket:-)
Hoppas han håller det hela dagen!!!

Våran cowgirl;-)