Idag for vi dom 17 mil det är till Avesta för att ta ett sista farväl av morfar.<3

Eftersom jag inte hittade till kyrkan och körde på Google Maps,startade vi klockan 11 hemifrån.
Makarna Hultquist anlände till Avesta 12:45.... 1 timma och 15 minuter för tidigt alltså.(ja...precis som makarna Kindström buffat om)
Vi tog oss en liten tur i staden på jakt efter en bensinmack,för att besöka toan och få i Stefan en smörgås(jag tog naturligtvis en lussebulle...)
Sen återvände vi till kyrkan.

Begravning är aldrig en "trevlig" tillställning.
Men ändå,måste man bestämma sig för glädje eller sorg-där...på en begravning-måste?!Jag gör det iaf...
Nej,inte alla begravningar,jag pratar om begravningar där äldre människor lämnat oss.
Jag vill minnas,idag fina morfar,med glädje.
Jag vill sitta där i kyrkan och minnas ALLT med morfar med glädje-inte sorg.
Jag vill känna lycka för att han var MIN morfar!!!
Jag vill le åt dom roliga stunderna.
Hålla fast vid det han lärt ut.
Vara tyst,lyssna på dom fina orden om morfar,le lite granna åt något minne som dyker upp från ingenstans...och lyssna på musiken och psalmerna.
Jag vill absolut inte se en begravning som dyster och hemsk,jag vill inte uppleva en begravning som dyster och hemsk.
Det är en jätte fin minnesstund,av en högt älskad person.För alla vi som var där idag -morfar,älskar ju dig<3
Alla som var där idag,har egna fina minnen att le åt.
Egna ord från morfar,egna lärdomar från morfar.
Å dom ska vi bevara i ljust minne,för alltid<3
Så även om en begravning känns jobbig-vill jag se det som en "ljus" tillställning med MASSOR av kärlek,MASSOR av värme och MASSOR av minnen!

Morfar...jag säger det igen:Jag är så glad att jag fick ha dig som MIN morfar-i hela 32 år(!!!)
Alla borde få ha en sån människa som du i sitt liv<3
Älskar dig med hela mitt hjärta.
Vi tog ett farväl idag-men bara för en stund,tills vi ses igen...<3

Förutom en lång dag "på resande fot" bestämmer sig min mage för att krångla:-O
Javisst...vad annars lixom?
Räcker det inte med att pressa ned underdelen av kroppen i ett par nylonstrumpor i 8 1/2 timma så att man ser ut som barbamamma när man kommer hem och ÄNTLIGEN får ta AV sig dom!!!???
Tydligen inte...:-/
Nylonstrumporna KAN ju även vara en stark bidragande faktor till varför magen började krångla iof.
Nåväl...magen BÖRJADE bubbla vid första tonen från orgeln.
Och det blir lixom inte bättre.
I kyrkbänken var det ganska så trångt,så min ena axel var bakom syrrans axel och min andra axel var framför Stefans axel!
Men trots det trånga utrymmet var jag TVUNGEN att få släppa en fis-jaa...för att få magen att sluta bubbla lixom!
Men när man sitter lite trångt,platt på röven-kan det som bekant vara svårt för luften att...jaa...komma smygandes ut...
Men det var ju ett måste?!
Nej...den pyste inte ut:-O Men ingen bredvid mig/bakom/framför märkte något iaf:-) (trodde jag...)
Vid sista musiken,var jag tvungen att ändå smita iväg till toaletten,en snabbis.
Syrran hävdade att man INTE får gå på toaletten under en begravning?!Hon menade att Gud förlåter om man skulle göra på sig...! (Nej...vi är inte riktigt riktiga,Måna och Åsa)
Men.... jag är ju "sjuk",jag har sjuka tarmar och kan inte ens mot alla pengar i världen,bestämma över mina toabesök.
Å samtidigt...Vi är människor,som samlats idag-tillsammans för att minnas morfar.
Och av alla personer i världen-Så var morfar bäst av alla,att lägga ett skämt;-) Att tex släppa en "fis" för att snabbt som attan,rapp som en höna,svänga till det till skratt.
Så jag tror inte morfar tog illa upp över mitt snabba toabesök:-) Måste man så måste man...!

Vi samlas efteråt för smörgåstårta och kaffe i församlingshemmet.
Träffa alla släktingar som kommit dit.Se ansikten man inte sett på 20-30 år...
Får man säga att det är trevligt?Men tanke på anledningen till varför vi är där...;-(
Vi pratar med kusiner och får känslan av:Shiiiiit....varför träffas man så sällan?!Det skulle vara kul att kanske träffas lite oftare:-)Tiden går ju så fort...Och i framtiden,en dag-kommer man inte kunna göra livets dagar ogjorda:-/
Stefan "grälade" lite på mig om det här toa-besöket.Å jag fick försvara mig med att det börjat redan typ 45 min INNAN!
-Om jag inte suttit så trångt,kanske jag hade kunnat släppt ut gasen...Men jag fick bara till/vågade bara med en fis-som blev som en prutt...fast INGEN märkte något!!!!
Både min man-som satt till höger om mig OCH min syster-som satt till vänster om mig,hade VÄL märkt att det som vibrera i kyrkbänken...Oooops!!!
Stefan:Vafan!!!Jag trodde att jag fick ett sms,så telefonen vibrera!!!
Syrran:Var det DU!!!Jag funderade på vad det var för en dåre som INTE slagit av telefonen!!!
OOOOPS!!!!!!
Jag tror ni jävlas med mig....eller?!
Men jag VET,mycket väl,någon som skrattar i himlen!!!;-)
För sån var du,älskade morfar!!!!
(Men okey....skämskudde på mig där,prutta i Guds hus)

Kaffet smakade inte bra:-/ Så väl hemma i soffan tog gubben och jag oss varsin mugg kaffe och en pepparkaka.
Varva ned efter den här dagen.Låta munnen vila.... i 34 mil har jag pratat med min gubbe,googlat på klädkoder,pratat,googlat på företag,pratat,googlat på bal,pratat.... jag tror inte Stefan har fått med ens 1/4 del av allt...haha!

Och väl här hemma,hade det kommit liiiite snö:-O
Ehh....ja!
Vi hade väl en väldans tur att snön inte började förns i Lilån,hade varit jobbigt om det varat i 17 mil!!!
Stefan körde upp-och han körde hem,TACK!
Dock varnade pasutten honom 2(!)ggr att han var trött och skulle ta en rast!HAHAHA!!!(även en kaffekopp kom upp i displayen)
Har ju sagt att han är sämst som bilförare;-)
(Nja...måste ändå försvara hans varningar med att en lastbil låg före som hade liiiite probs med att hålla farten i alla backar)
Men ändå...jag har INTE lyckats med det-trots alla körda mil med bilen:-D

3 isbjörnar hemma hade gett upp hoppet om att någonsin få komma in i stallet igen.
Blöta,över snöade och uppgivna...Formosa gnäggade inte en på mig,vilket hon gör varje dag vid 15:30 tiden;-)
Och kidsen å Dogsen skulle hämtas hem från farmor.
Paketkalendrar som skulle öppnas innan läggning-som blidde lite senare ikväll!
Vi svidar om och tar på sikte mot årets julbord:-) Lina är super taggad för detta!Hennes allra första julbord:-)

Nu tar vi kvällen denna torsdag<3
Ta hand om varandra,familj och släkt,vänner och bekanta!<3
Vi är aldrig så upptagna så att vi måste sluta bry oss om!!!
Vi lever bara en gång-ett liv..och vi kommer aldrig kunna gå tillbaka och ändra på något...!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår firade vi här hemma. I veckan fick jag godkänd F-skatt, så nu har jag min enskilda firma! Blev lite nervös faktiskt? nu då lixom? Vad händer nu? Det är ju ganska stort ändå. Även om jag har svårt att lägga utrymmet åt sidan så måste jag gö...

Äntligen välbehövlig SOL! Varmt och skönt här nere hela dagen. Passade även ypperligt bra eftersom vi rev tältet idag och satte upp det lilla tältet. Det var större än jag förväntat mig? så bara på plus. Så mesta delen av dagen har gått åt att p...

Hade lovat ungarna att vi idag skulle åka till Marieberg. Jag kan bara erkänna att jag hatar det. Jag är inte alls imponerad av det stället längre? tycker mest att det är krimskrams. En gång i tiden var Marieberg bra. Sen det där med att handla k...

Vi packade ihop och åkte hemåt, jag och J, i onsdags. Han hade hemlängtan och jag hade sagt att det var han som bestämde när vi skulle åka hem! Väl hemma efter dryga 3 veckor borta väntar en hel del tvätt,en hel del avsaknad av mat i kylskåpet och ...

Vi stannar en dag till? och kanske ännu flera dagar? vi får se helt enkelt. Idag kommer J?s kompis hit så det lovar upp lite granna för honom. Dom har gått om varandra lite granna i sommar-tyvärr! Hon har varit här när vi inte har varit här och vis...